Svensk Surströmming – Detta bör du veta!

Surströmming ligger mig varmt om hjärtat av många anledningar. En av de främsta anledningarna till min fascination för surströmming och mat överhuvudtaget, är att de förenar människors sammanhållning och vänskaper. Jag testade surströmming för första gången på universitetet, när jag och mina rumskompisar prövade på denna norrländska delikatess. Efter detta har jag såväl själv anordnat surströmmingskivor för utbytesstudenter, som ätit det med vänner och kollegor. Jag kan inte säga att jag är den främste surströmmingsätaren, men jag tycker att surströmmingen förtjänar bättre än det rykte den har idag, så detta är min guide för vad varje människa bör veta om just surströmming. 

Vad är surströmming?

Surströmming är som det låter, strömming som har konserverats genom en process där man jäser fisken för att den ska vara ätbar vid ett senare tillfälle. Eftersom man konserverar fisken genom jäsning, får strömmingen en minst sagt speciell lukt som många har svårt för. Jäsningen av fisken kommer från ett mjölksyreenzym, som återfinns i strömmingens ryggrad.

Det sägs att surströmming är en av de mest illaluktande maträtterna som finns, vilket gör att många drar sig för att äta den.

Jag har hört surströmmingens lukt beskrivas som “prutt”, “sopor”, “ruttet” eller “som om något har dött i burken”. På grund av lukten tror många att fisken i sig är dålig, att den är rutten eller skämd, men det är långt ifrån sanningen. Sanningen är den att fisken är syrad, eller fermenterad och helt okej att äta (så länge den inte är överjäst eller har varit utanför kylförvaring under en längre tid). 

Surströmming i butik (kylförvarad)

Surströmmingens Historia – Från Bondemat till Delikatess

Surströmmingen har en lång och intressant historia. Som vi tidigare varit inne på så är fermentering ett vanligt sätt att konservera mat på, och så även fisk. Ett vanligare sätt är dock att salta fisk för att kunna bevara den vid ett senare tillfälle. Historiskt sett har man i stora delar av Sverige konserverat fisk, genom att salta den. Salt var både billigt och relativt lätt att få tag på förr i tiden, iallafall i södra Sverige. I norra Sverige däremot var salt desto dyrare och det blev inte bättre av att det under många epoker mellan 1500-1700-talet, rådde saltbrist i hela Sverige. Det blev därför nödvändigt att hitta fler sätt att konservera fisk på för att klara de långa kalla vintrarna såväl som de fältslag som svenska soldater kommenderades ut på.

Den svenska surströmmingen har historiskt sett varit en viktig del för människors överlevnad och samhällets utveckling. Från att ha varit en nödvändighet för många fattiga hushåll för att kunna hålla sig vid liv under vinterns kalla månader, blev surströmmingen en viktig del av svenska arméns mat under 1700-talens fältslag, men kom också att bli en maträtt för överklassen under 1800-talet. 

Man kan således säga att surströmmingen har gjort en riktig klassresa, från att vara mat för de fattiga, till bli mat för de allra rikaste. Idag äts surströmming av alla samhällsskikt och det är enligt mig, något vackert över hur surströmmingen har förenat människor genom dess historia. Mat överlag har en förenande effekt, men surströmmingen har en förmåga att samla folk i en gemenskap. Det tror jag de flesta som varit på en surströmmingsskiva, skulle skriva under på. Det ska tilläggas jag även mött människor som hävdar det motsatta, att surströmmingen har en skingrande effekt.

Fermenterad fisk i andra länder

Att konservera fisk genom jäsning/fermentering är inte en svensk företeelse, utan det finns motsvarigheter i andra länder. Som tidigare nämnts har man i flera tusen år fermenterat fisk för att kunna konservera den. Sverige är dock inte ensamt om att fermentera och/eller jäsa fisk. Det finns fler länder som har sina egna anrättningar, eller versioner av surströmming om man så vill.

  • I Norge har man exempelvis “Rakfisk” som likt surströmmingen fermenteras under några månader. “Rakfisk” görs dock på öring eller sik och inte strömming. Till skillnad från surströmmingen äter man “Rakfisk” till jul i Norge, trots att även denna fisk luktar illa.
  • På Island äter man Hákarl, som är fermenterad haj. Denna fermenterade haj är Islands nationalrätt och äts året runt. Till skillnad från surströmmingen så luktar Hákarl ammoniak istället.
  • Kusaya är japans svar på surströmming så att säga. Även denna fisk är känd för sin illaluktande doft, men den ska tydligen inte lukta lika illa som den svenska surströmmingen. Jag hoppas att en dag få verifiera detta själv.

Listan över fermenterad fisk i andra länder kan göras lång, men det intressanta här är att Sverige inte på något sätt var först med att fermentera fisk. 

Vad det beror på att den svenska surströmmingen har fått ett sådant rykte om att vara en av världens mest illaluktande mat, vågar jag inte svara på. Min teori är att surströmmingen blev känd genom de virala video-klippen som laddats upp på YouTube av människor som äter surströmming helt fel och i vissa fall även hälsovådligt. Mer om detta nedan där vi pratar om varför man aldrig ska köpa surströmming online.

Rolig bild som beskriver surströmmingens smak och lukt
Bild på rolig beskrivning på Surströmming

Hur gör man surströmming – Hela processen

För de som känner mig, så är det ingen överraskning att jag är väldigt fascinerad av matlagning och däribland konservering av mat. Så hur gör man då surströmming?

  • Processen att göra surströmming börjar redan på vårkanten (i maj månad), när strömmingen fångas i Östersjön. 
  • Strömmingen läggs sedan i stora behållare eller tunnor, där man tillsätter en saltlösning för att starta fermenteringsprocessen. Detta sker under ett till två dygn, beroende på hur lång tid det tar för surströmmingen att “skära sig”.
  • När Surströmmingen sedan har “skurit sig” börjar själva “rensningsprocessen” av fisken, där man tar bort gälar, huvud och inälvor. Det är dock viktigt att man låter rommen och själva “mjölken” vara kvar, då dessa är en viktig del av fermenteringsprocessen.
  • När fisken är rensad placerar man fisken och laken i tunnor, som man försluter. Dessa tunnor kan man behöva rulla lite under de första dagarna, så att fisken och lagen blandar sig väl. Sedan får tunnorna stå och jäsa fram till att det är dags att paketera dem i burkar.
  • Det sista steget i processen är att surströmmingen läggs i konservburkar, och efterjäsningen tar vid. Denna process håller på fram tills att någon köper burken och öppnar den.

Det sägs att Surströmmingen blir ännu bättre om man låter den ligga i burken länge. Det är därför ingen dum idé att på hösten/vintern, långt efter surströmmingspremiären i augusti, testa en av dessa burkar, om vädret tillåter vill säga. Jag har hört att riktiga surströmmings-konnässörer gärna äter surströmming från burkar som fått jäsa till sig lite extra. Man bör dock vara uppmärksam på bäst före-datumet och att surströmmingsburken alltid har förvarats i kylskåpet, då det är en kylvara.

Var äter man surströmming i Sverige?

Det är lätt att tro att Surströmming bara äts i norra Sverige men det är vanligare än man tror att man även äter det i Södra Sverige. Surströmming säljs i hela landet men då produktionen och den starka surströmmingstraditionen finns i Norrland och då främst i Västernorrland, skulle man kunna säga att surströmmingen är som populärast i norra Sverige.

Enligt en branschstudie som gjordes av “Surströmmingsakademien” 2009, visade det sig att man säljer mer surströmming i södra Sverige än man gör i norra Sverige. Detta är intressant data som jag verkligen rekommenderar att läsa mer av. Jag har inte hittat många studier eller statistik över surströmming alls, så det var roligt att få lite siffror att titta på inför denna artikel. Det är lätt att få uppfattningen att surströmming bara äts i norr, då kräftskivan, som också inträffar i augusti brukar ha en ganska stark ställning i södra Sverige. Min gissning är att många norrlänningar tar med sig traditionerna ner till Stockholm (där försäljningen av surströmming är som störst) eller andra delar av södra Sverige när de flyttar från Norrland.

Nuförtiden kan man äta surströmming i princip året runt men det vanligaste är att äta surströmming i augusti, då den officiella surströmmingspremiären inträffar. Flera svenskar som jag träffat (från södra Sverige) tror att man äter surströmming på midsommar. Det skulle man visserligen kunna göra, men då är det förra årets surströmming man får äta.

Surströmming serveras på en surströmmingsskiva i Örnsköldsvik

Surströmmmingspremiär

Fram till 1998 var surströmmingspremiären lagstadgad i Sverige. Detta berodde på att man ville försäkra sig om att Surströmmingen fick jäsa färdigt innan den började säljas och förtäras av allmänheten. Idag kan man äta surströmming året om men den officiella surströmmingspremiären infaller den tredje torsdagen i augusti varje år.

Nedan listar vi kommande surströmmingspremiärer och min plan är att även lista surströmmingsevent runt om i Sverige när restriktionerna för Covid-19 lättas. Har du tips på sådana event är du mer än välkommen att dela med dig av dessa, för att så många som möjligt ska få känna på denna gemenskap som många missar när de testar surströmming för första gången.

Surströmmingspremiärer – Datum

2021: 19:e augusti

2022: 18:e augusti

2023: 17:e augusti

2024: 15:e augusti

2025: 21:a augusti

2026: 20:e augusti

2027: 19:e augusti

Så äter du Surströmming

Om man får tro de flesta YouTube-videor där folk äter surströmming, kan man lätt få idén att surströmming äts hel, utan tillbehör och som en del av en utmaning. Detta är långt ifrån hur man bör äta surströmming. Det är först när man blandar surströmmingen med läckra tillbehör som smaken av surströmming lyfter och man får en full smakupplevelse.

Här följer mina råd baserat på hur jag själv väljer att äta surströmming i kombination med hur många andra väljer att äta den.

Tillbehören du måste ha för din surströmmingsskiva

  • Rödlök
  • Gräddfil
  • Kokt potatis (Mandelpotatis passar extra bra)
  • Gräslök
  • Tomat
  • Saltat smält smör
  • Tunnbröd (Hårt tunnbröd är bäst men mjukt fungerar också bra, speciellt om man ska göra en surströmmingsklämma)

Andra vanliga tillbehör på surströmmingsskivan: 

  • Västerbottenost
  • Västerbottenpaj
  • Nubbe/öl (Eller cider)
  • Någon form av efterrätt för att avsluta måltiden med
  • Lättmjölk (Det kan låta konstigt men i boken”Strömming och Tunnbröd” av Sören Häggström och Lennart Rosén lyfter man fram lättmjölken som komplement till Surströmming)
Surströmming

Så öppnar du Surströmmingsburken

Den som öppnat en surströmmingsburk vet med sig att det är lukten som tenderar att avskräcka de flesta. Grejen med lukten är att den värsta stanken uppstår i samband med att man öppnar surströmmingsburken. Det finns dock några husmorsknep som man kan ta till för att minska lidandet för de som har problem med lukter.

  • Öppna burken under vatten (utomhus)

Detta tips är det vanligast förekommande och går ut på att man fyller en hink med vatten och öppnar surströmmingsburken under vattenytan. 

  • Öppna burken i en plastpåse (utomhus)

Att öppna burken i plastpåse kan fungera bra om man är finklädd och vill undvika att bli nersprutad av lagen. Lösningen reducerar lukten något men för den som öppnar burken är det oundvikligt att inte känna av lukten när man öppnar upp påsen för att ta ut burken. Det går, om man av någon anledning inte har en plastpåse, att alternativt använda sig av en handduk, men den får man tvätta eller slänga efteråt.

  • Öppna burken som den är (utomhus)

Varför krångla till det? Om man inte har problem med lukter så går det att öppna burken utan allt krångel med vattenbad och plastpåsar. Genom att luta burken i 45-graders vinkel, så att lagen inte “når” upp till hålet som görs av konservöppnaren, minskar du risken för att det skvätter.

Surströmmingsburk lutad 45 graders vinkel

Jag har läst någonstans att det ska vara fördelaktigt att även lägga burken en halvtimme  i frysen innan man öppnar den, men detta har jag aldrig testat. Gör ni detta får ni gärna berätta hur det gick.

Kända varumärken av Surströmming

Om du besöker norra Sverige kommer du att lägga märke till att det finns en stor variation av surströmmings-märken. Personligen ligger Röda Ulven mig varmast om hjärtat. Detta är surströmmingen som jag i regel brukar köpa, då det är lokalt producerat utanför Örnsköldsvik.

Det finns dock fler varumärken än Röda Ulven och vi listar de mest välkända varumärkena nedan, utan inbördes ordning.

  • Oskars Strömming
  • Mannerströms
  • Kallax
  • Röda Ulven
  • Hållstrands
  • Ulvöprinsen
  • Erik den Röde
  • Borkbo-Suringen
  • Storö Surströmming

Utöver dessa finns det en del salterier och varumärken som gått i graven. Några av dessa är: Sjödins Salteri och Walle Wedins Salteri.

Burk med Röda Ulvens Surströmming

Sanningen om att köpa surströmming på nätet

Om du som jag, gjort en sökning på “Surströmming” på Google eller YouTube har du säkerligen sett en hel del klipp med  Surströmmings-utmaningar, där folk från andra länder testar surströmming som de beställt på nätet eller fått skickat från bekanta i Sverige. Problemet med detta är att Surströmming är en kylvara och bör behandlar därefter. Du skulle väl inte köpa grekisk färskost med posten?

Trots detta så har jag ändå sett att man kan köpa surströmming på nätet utan att den kommer att kylförvaras under transport. Personligen tycker jag inte det ens borde vara tillåtet att sälja surströmming och skicka via post utan kylförvaring, då det både är äckligt och farligt för hälsan. Det kan dock vara värt att känna till detta när man ser olika YouTube-kanaler som testar surströmming som någon “vän” skickat från Sverige eller annat skandinaviskt land.

Så gör du en äkta Surströmmingsklämma

Att göra en surströmmingsklämma är inte speciellt svårt. Det du behöver är alla tillbehören som du vill kombinera med din surströmming och sedan lägger du den på ett tunnbröd. Om du är nybörjare, eller som jag lite lat, så rekommenderar jag att köpa surströmmingsfiléer och inte hel surströmming. Då slipper du momentet med att rensa surströmmingen.

Surströmmingsklämma – Gör såhär!

  • Koka rengjord mandelpotatis eller färskpotatis
  • Finhacka rödlöken i små tärningar
  • Skär upp tomat i små tärningar
  • Hacka gräslöken
  • Skiva potatisen i skivor när den kokat färdigt
  • När allt ovan är utfört tar du ett mjukt tunnbröd och brer det med saltat smör.
  • Lägg den skivade potatisen tillsammans med rödlök och tomat (tänk på att inte lägga ett för tjockt lager då du sedan ska vika ihop tunnbrödet till en klämma.
  • Lägg sedan surströmmingen över detta – Här kan du själv bestämma hur stora bitarna ska vara men jag föredrar att dela upp fisken i mindre bitar. 
  • Toppa sedan med gräddfil och gräslök
  • Vik sedan ihop tunnbrödet till en klämma eller ät det som en öppen smörgås (om du använder hårt tunnbröd)
Surströmming på tunnbröd

Observera att det viktiga med att göra sin surströmmingsklämma är att hitta en bra smakbalans och detta är väldigt individuellt. Vissa gillar smaken av den salta strömmingen och vill därför ha mer och större bitar i sin klämma. Personligen vill jag gärna ha mer smak av tillbehören och att smaken av surströmming får stå tillbaka lite. Jag lämnar därför mängden av de olika komponenterna till dig som ska göra din egen surströmmingsklämma.

Jag vill dock slå ett slag för smält saltat smör, som ofta glöms bort när man äter surströmming. Det smälta smöret gör att smaken av surströmming lyfter och blir mycket godare. Smält smör lämpar sig dock bäst om du inte äter surströmmingen i en klämma.

Andra maträtter man kan göra med surströmming

Även om surströmmingsklämman är det absolut vanligaste sättet att äta surströmming på, så finns det andra sätt att äta surströmming. Det talas sällan om dessa maträtter men efter att ha läst på lite om ämnet har jag funnit att man kan använda surströmming till olika lådor och även i gratänger (förmodligen på samma sätt som man kan använda anjovis i Janssons frestelse.

I boken ”Strömming och Tunnbröd” av Sören Häggström och Lennart Rosén från 1976 skriver man om recept på “Romlåda”, där man tillagar rommen i kaffegrädde i ugnen för att sedan servera den med kokt potatis (eller tunnbröd)

Det går även att göra en så kallad “Surströmmingslåda” där man i princip gör en Janssons frestelse men byter ut ansjovisen mot Surströmming. Vad dock noga med att rensa Surströmmingen från eventuella ben om du testar att tillaga en “Surströmmingslåda”.

Vilken efterrätt passar till Surströmming?

Egentligen finns det inte en specifik efterrätt som alltid äts till surströmming, men eftersom surströmming och dess tillbehör är ganska salta, kan det vara en god idé att balansera måltiden med något extra sött. Om man vill, kan man slå på stort och testa Ångermanlands landskapsrätt Guldbakelse. Denna efterrätt är gjord med en mandelmassa och smörbotten som fylls med vispad grädde och hjortronsylt. Efterrätten är perfekt om man vill ha något sött och friskt att avsluta surströmmingsskivan med, som allvarligt talat kan vara en ganska salt upplevelse för många.

Andra tips på efterrätter som kan passa bra är:

  • Ostkaka
  • Citronfromage
  • Vit Chokladmousse med passionsfrukt

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.